http://www.plastic-surgery-estonia.com

Öronplastik hjälper att korrigera utstående öron så att de kommer närmare huvudet, reducera storleken på väldigt stora öron och ombilda onaturliga eller missbildade deformiteter i öronbrosket. Likaså kan öron som har blivit skadade eller förlorats t.ex. p.g.a. olycka korrigeras eller återuppbyggas. Korrigering av ytterörat kan således innebära ändring av örats placering, korrigering av örats utformning eller ett ingrepp där en del tas bort eller läggs till. Operation på ytterörat kan hjälpa kvinnor, män och barn som är missnöjda med sina utstående eller missbildade öron. Oftast är det just barn som kan bli lidande om de mobbas av andra barn p.g.a. sina örons utseende. Eftersom örat är färdigutvecklat ungefär vid 4-års ålder, kan föräldrarna avväga ett korrigerande ingrepp i tid, för att bespara barnet framtida lidande och stress i samband med alltför framträdande eller störande öron. Samtidigt bör man även beakta barnets egna önskemål, om han eller hon vill ha någon ändring. Kirurgen kan hjälpa att forma och skapa naturligare ytteröron som är mer symmetriska och i passande storlek i förhållande till huvudet.
Korrigering av ytteröron kan innebära att antingen öronens utformning, storlek eller placering ändras, eller allt detta. Även om bara ett öra kan vara problemfyllt, opereras oftast båda ytteröronen för att säkra ett bättre balanserat utseende. För barn används oftast allmän narkos, samtidigt som vuxna kan opereras även med lokalbedövning. Ingreppets teknik beror på vilket problem det gäller. Oftast önskar patienterna att deras ytteröron skall stå närmare huvudet, då räcker det med ett snitt bakom örat så att det elastiska öronbrosket blottläggs. Det friläggs från huden. Därefter skulpteras öronbrosket till önskad form och böjs in mot huvudet, överskottsdelen av öronbrosket avlägsnas. Efter det viks huden tillbaka över örat och såret sys med självabsorberande eller vanliga stygn. Eventuella ärr bildas på ett ganska diskret ställe i det naturliga vecket bakom örat. Slutligen läggs ett stramt turbanliknande förband runt huvudet för att skydda öronen. Om syftet med operationen är att reducera storleken på öronen, kan flera snitt läggas runt ytterörat. Även vid det fallet friläggs huden från öronbrosket och överskottsdelen av det avlägsnas. Hela behandlingen tar vanligtvis två till tre timmar eller något längre tid vid mera komplicerade fall. Vid det senare fallet kan en längre sjukhusvistelse behövas.
Det finns flera olika öronproblem som kirurgen kan hjälpa att åtgärda. T.ex. för små eller något slokiga öron (närmare bestämt övre delen av ytterörat), uttänjda öron, öronsnibbar eller hål i öronen, eller bristfällig öronstruktur, t.ex. brist på naturliga veck och fåror.
Operationen måste föregås av en grundlig konsultation med kirurgen. Kirurgen måste få en bra överblick av patientens medicinska historia. Det aktuella hälsotillståndet och problemets allvar bedöms. Efter det kan kirurgen säga vilken form av anestesi och vilken operationsteknik som passar bäst för den aktuella patienten. Kirurgen lämnar exakta instruktioner hur man bör och när man får dricka och äta innan operationen. Användande av vissa läkemedel eller vitaminer kan förbjudas. Likaså förbjuds rökning under en tid eftersom det bromsar läkningen. Det är bra att i förväg köpa hem smärtlindrande mediciner och tänka på transporten hem efter operationen. Efter operationen kan öronen värka något eller en pulserande smärta kan kännas i ett par dagar. Smärtlindrande medicin kan tas vid sådant fall, dock oftast upplevs mest obehagskänsla och inte smärta. Ca 5 dagar efter operationen plockas det turbanliknande huvudförbandet bort och ersätts med lite lättare förband. Ungefär en vecka senare plockas stygnen bort om inte självabsorberande stygn användes. Man bör vara extra uppmärksam på att de läkande såren hålls rena. Svullnaden går vanligtvis ned efter två veckor. Påfrestande aktiviteter bör man vänta med i minst en månad, men man kan återvända till arbetet/skolan redan en vecka efter operationen. Det slutliga resultatet kan man se efter ett halvår.
Öronvärk kan ha flera olika orsaker: köldskador, skadat ytteröra, infektioner, tumörer. Smärtan kan även strålas till örat från andra delar av kroppen, t.ex. vid besvär i svalget eller funktionsstörningar i tuggapparaten. Det finns en rad olika sjukdomar som kan drabba ytterörat. Bland annat utvecklingsstörningar och tumörer, infektioner och trauman. Bland de vanligaste infektionerna kan nämnas erysipelas med symptom som rodnad och värmeutveckling på ytterörat. En annan vanlig infektion är bältros som orsakas av herpesvirus. Symptom då är smärta och knottriga utslag. Vanligaste skador kan vara blodutgjutningar, rupturer och sår. Bland sjukdomar i yttre hörselgångar är infektioner med smärta och klåda, vid svårare fall även varigt sekret. Även vaxproppar kan uppkomma i yttre hörselgångar. Normal vaxbildning är bra för att undvika inflammationer, men om en vaxpropp bildas i örat som försvagar hörseln och orsakar öronsus, och som är svår att få bort, bör man uppsöka läkare. Vanligast förekommande sjukdomar i mellanörat är akut och kronisk öroninflammation, sekretorisk mediaotit, otoskleros mm. Akut inflammation i mellanörat går med kraftig öronvärk, snuva, hosta, feber och dålig aptit, även kräkning kan förekomma. Sjukdomen behandlas främst med antibiotika, ibland behöver hål stickas i trumhinnan. Symptomen för kronisk inflammation i mellanörat är varigt sekret och nedsatt hörsel. Bland sjukdomar som drabbar innerörat kan nämnas åldersbetingad hörselnedsättning, bullerskador, tinitus mm. Åldersbetingad hörselnedsättning hör ihop med det naturliga åldrandet och tros bero på att cellerna i innerörat dör. Bullerskador kan uppstå plötsligt (t.ex. p.g.a. en explosion) eller utvecklas med tiden om man kontinuerligt är utsatt för bullrig miljö. Orsaken är att cellerna i innerörat dör p.g.a. kraftigt buller. Tinitus kan medfölja en rad olika öronsjukdomar.