Plastikkirurgi och skönhetskirurgi i Estland

1. Prislista
2. Bokmärk
3. Skriv ut

http://www.plastic-surgery-estonia.com

Näsplastik

Varför näsplastik?

Näsan kan opereras i såväl estetiska som i funktionella syften. Både män och kvinnor låter sin näsa opereras, de som störs av sin näsas utseende, de vars näsa har blivit deformerad, t.ex. i en olycka eller som ett resultat av åldringsprocessen eller, vid vissa fall, de som har problem med sin andning. Näsoperation är ett av de vanligaste plastikkirurgiska ingreppen i ansiktsområdet. Med hjälp av näsoperation kan en näsa göras mindre eller större och proportioner i förhållande till övriga ansiktet korrigeras. Även formen på spetsen eller näsryggen, näsborrarna samt vinkeln mellan näsan och överläppen kan förändras, eventuella utbuktningar avlägsnas mm. En näsoperation kan också lindra eller förbättra vissa andningsproblem som betingas av för trånga eller delvis tilltäppta näsborrar. En kosmetisk näsoperation kan avsevärt förbättra ens utseende, vilket även betydligt ökar självförtroendet och välbefinnandet som är en stor bonus.

Näsplastik

Operationen utförs enligt patientens önskemål och/eller kirurgens omdöme antingen under lokal bedövning eller under allmän narkos. Det finns två olika möjligheter för operationens utförande: s.k. sluten (inuti näsan) eller s.k. öppen (utanpå näsan) näsplastik. Vid sluten näsplastik läggs snitt inuti näsan i näsborrarna, vid öppen näsplastik i väggen mellan näsborrarna. Öppen näsplastik ger bättre tillträde till brosk och näsbenet, vilket gör det möjligt att utföra mer krävande ingrepp. Sluten näsplastik påverkar däremot vävnader betydligt mindre och såret läker fortare, vid den tekniken används självabsorberande stygn. Efter att snitten är lagda separeras huden och näsans mjuka vävnader vid båda tekniker från näsans underliggande stödstrukturer. Därefter skulpteras brosk och ben till önskad form (naturligtvis inom rimliga gränser).

Omformning av näsan är mycket individuell och utförs utgåendes från patientens konkreta problem. Om en stor näsa behöver t.ex. minskas, görs försiktigt små sprickor i näsbenet för att kunna ta bort överskottsbenet. Vid andningsproblem avlägsnas hindren mm. Det innebär att ben, brosk eller hud kan tas bort eller byggas upp. Materialet för implantat hämtas från olika delar av patientens kropp eller ibland, mera sällan används konstgjorda material. Efter det återdraperas huden över den nya underliggande strukturen och sys ihop med självabsorberande eller vanliga stygn. Slutligen fixeras näsan med en skena som hjälper att hålla dess nya form. I vissa fall kan även små mjuka stödförband läggas i näsborrarna för stabilisering av väggen mellan näsborrarna.

Näsoperation

Näsoperation är en av de svåraste plastikoperationerna. I förväg bör man förklara mycket noga för kirurgen vilka resultat man förväntar, för att bli överens om vilken näsa som ser bäst ut och är lämpligast för den konkreta patienten. Patienter vars näsa inte längre utvecklas (man bör vara minst 18 år) och som har realistiska förväntningar avseende resultatet är lämpliga "kandidater" för en näsoperation.

Tiden innan och efter operationen

Det är av yttersta vikt att diskutera ingreppet grundligt med kirurgen innan operationen för att klargöra vilket resultat man önskar. Kirurgen kommer att bedöma problemets omfattning, näsans och ansiktets struktur och förklara vilka faktorer (ansiktsformen, åldern mm.) som kan påverka operationens resultat för den aktuella patienten. Man bör även informera kirurgen om sin medicinska bakgrund, allergier, eventuella skador på näsan, andningsproblem mm. Kirurgen ger instruktioner, hur man bör äta och dricka innan operationen och förbjuder rökning under en tid eftersom detta bromsar läkeprocessen. Innan operationen bör man även förbereda transporten hem efter operationen och köpa hem smärtlindrande mediciner och ispåsar för att dra ned svullnaden. Efter operationen kan man ha ont i näsan och i huvudet, svullnaden runt ögonen och näsan tilltar under ett par första veckor men börjar sedan minska successivt. Under tiden när näsan läker bör man helst undvika att snyta sig. Såret bör hållas torrt. Alla förband, stödskenor och stygn tas bort inom en eller två veckor. Efter det bör direkt solljus undvikas. Man kan återvända till arbetet efter en vecka, men troligtvis vill man p.g.a. sitt svullna utseende stanna hemma längre. Mer ansträngande aktiviteter bör man vänta med i ett par tre veckor. Det slutliga resultatet kan man se efter ett år eller längre tid.

Näsvård

En estetisk näsoperation förbättrar näsformen och skapar bättre balans mellan näsan och övriga ansiktsdelar. Näskirurgi kan hjälpa vid kronisk eller åldersbetingad nästäppa (näsbrosken och –tippen försvagas och sjunker in, vilket förhindrar luftflödet). På grund av det senare problemet börjar man andas genom munnen och/eller ljudligare. I samband med operationen för lösning av det problemet kan även näsans utseende korrigeras. Kronisk nästäppa kan bero på nässtrukturens egenheter, om inte säga abnormaliteter, allergi- eller virusbetingad svullnad inuti näsan. Ett annat vanligt förekommande problem med näsan är snuva. Den kan vara akut, kronisk eller allergisk (snuva). Symptom vid akut och kronisk snuva är nästäppa, nysningar och sekretbildning. Akut snuva går oftast med feber, hosta och halsont. Sjukdomen orsakas vanligtvis av virusinfektion som sprids genom droppsmitta. Kronisk snuva orsakas av akut snuva, kronisk bihåleinflammation, men även allergier, adenoider, sned nässkiljevägg mm.

Allergisk snuva kan vara säsongbetingad eller s.k. hösnuva eller årstidsoberoende. Hösnuva orsakas av pollen. Symptomen är nysning, rinnande ögon, näsklåda och sekretbildning. Årstidsoberoende allergisk snuva orsakas av dammkvalster, hår och mjäll från husdjurspäls, livsmedel och läkemedel. Den viktigaste åtgärden för behandling av allergisk snuva är undanröjande av allergener, därefter allergiläkemedel och vid extrema fall även operation (bl.a. borttagning av polyper). Även försämrat luktsinne hör till näsproblem. Det orsakas oftast av förtjockad slemhinna i en snuvig näsa, vilket förhindrar luftens väg till luktreceptorerna. Luktsinnet försämras även p.g.a. polyper, bihåleinflammation, skadad slemhinna, ålder och rökning.