Plastikkirurgi och skönhetskirurgi i Estland
http://www.plastic-surgery-estonia.com
Estland
Republiken Estland (EV) är en av de Baltiska staterna belägna vid Östersjön. I norr gränsar Estland till Finska viken, i öst Ryssland, i söder Lettland, i sydväst Rigabukten och väster ut Östersjön. Estland är ett litet land, tillsammans med öarna bara 45 225 kvadratkilometer. Det finns ungefär 1500 öar i Estland varav de största är Ösel och Dagö.
Natur
Det estniska landskapet är platt, med en hel del våtmarker. I norra Estland regerar mest platåer, medan södra Estland är mera kuperat, där ligger även Estlands högsta punkt – Stora Äggberget med sina 318 meter över havet. Jämfört med övriga Europa finns en stor del urskogar fortfarande bevarade i Estland, med många vilda djur i frihet – mycket äkta natur finns kvar ostörd. För skydd av naturlandskap, djurliv och sällsynta arter finns flera nationalparker: Lahemaa, Karula, Matsalu, Soomaa och Vilsandi nationalpark. På fastlandet finns det många insjöar, varav de största är sjön Peipus (3555 km² - fjärde största insjö i Europa) och Võrtsjärv. Den djupaste sjön är Rõuge Suurjärv (38 m). Det finns även många älvar, längst av dem är Võhandu med sina 162 km. Det högsta och vattenrikaste vattenfallet är det nära sju meter höga Jägalas vattenfall.
Fastän Estland är mestadels förhållandevis platt och kärrigt, är naturen här dock varierande. Norra Estland görs unik av sin kustplatå som på vissa ställen är plan men på andra ställen består av flera tiotal meter höga kalkstensbanker som reser sig direkt ur havet. Högst av dem är till exempel Ontika banken med sina 56 meter. Västra Estland är lägst och har mycket våtmarker. Även öarna Ösel och Dagö ligger i västra Estland, bland annat kända för sina enrika landskap som man inte ser någon annanstans i Estland.
Klimatet i Estland är milt, med störst påverkan från Östersjön. Vädret här är ganska fuktigt, blåsigt och kyligt. Mest nederbörd brukar oftast komma i augusti, men även under höstmånaderna regnar det mycket. Somrarna är varma och på vintrarna är det för det mesta töväder. Medan sommardagarna är långa (upp till 18 timmar), räcker dagsljuset på vintern till endast för sex timmar.
Det finns fyra tydligt avskiljbara årstider i Estland. Sommarmånaderna är juni, juli, augusti. Efter det börjar hösten med fallande löv, som sedan i november går smidigt över till vinter. Första snön brukar dock oftast komma något tidigare, men smälter som regel. I mars ser man första vårtecken.
Djurlivet
I Estland har förekomsten av 64 däggdjurs- och 340 fågelarter registrerats. De vanligaste däggdjuren i skogarna är rådjur, älg, vildsvin, björn, räv, hare, varg och lodjur. Lodjuret är för den delen Estlands enda vilda kattdjur. Av fåglarna ser (och hör) man mest trast, blåmes, stare, sparv, svala (ladugårdssvalan är även Estlands nationalfågel), lärka, bofink, kråka, duva, mås, gås och and.
Djurfoton från fotografen Jürgen Joost
Gamla staden Tallinn
Tallinn är Estlands största stad och även huvudstad, andra större städer är Tartu, Pärnu, Narva, Haapsalu, Kuressaare, Viljandi mm. För första gången tecknades Tallinn ner på världskartan år 1154 av en arabisk geograf. 1248 fick Tallinn Lübecks stadsrätt och blev under medeltiden känd som en av de viktigaste knutpunkter för Hansaförbundet runt östersjön. Tallinn som stad är utmärkande för sina arkitekturminnen. Tallinns gamla stad är den äldsta delen i staden och 1997 togs den även upp på UNESCOs lista över världsarv. Gamla stadens unika värde ligger i den bevarade medeltida miljön. Gatunätet från medeltiden finns kvar nästan i sin helhet, likaså finns de viktigaste medeltida representations- och sakrala byggnader kvar i sin ursprungliga form, utan att tala om stadsborgarnas och köpmännens bostadshus och andra byggnader. De flesta byggnader i gotisk stil är från 1300- och 1400-talet, när Tallinns ekonomiska utveckling låg i topp. De äldsta byggnadsminnena – borgen på Domberget (med huvudtornet Långe Hermann) och Domkyrkan är från 1200-talet. På Rådhustorget finns t.ex. Rådhusapoteket kvar från 1422, fortfarande verksamt som apotek, samt Rådhuset från 1404 och Stora Gillets hus. Andra bevarade byggnader har blivit ombyggda, i mindre eller större grad. Det finns nära ett tiotal kyrkor bevarade i Tallinn, varav de flesta är från medeltiden: bl.a. den ovan nämnda Domkyrkan, samt Olaikyrkan och Nikolaikyrkan, som ruiner finns kvar Birgittinklostrets kyrka och Heliga Katarinas Dominikanerklosters kyrka.
Människor
Det estländska folket har under årtusenden väl blandats med olika folkslag som har vandrat till eller genom det estniska området, bl.a. tyskar, svenskar och ryssar, med nytt blod och nya drag. Man brukar säga att en typisk estländare är nordligt sval och sluten, reserverad person som inte gärna visar sina känslor. Även om man är ganska emotionslös i sina kontakter med andra, kan en helt annan värld gömma sig under ytan. När man får en estländare att öppna sig, ser man uppriktig äkthet. Den initiala slutenhet kan kanske förklaras med otillförlitlighet och skepticism mot allt och alla som har utvecklats genom århundraden under främmande stormakter, och som ofta kan visa sig i form av ironiska skämt. En typisk estländare anses även vara målmedveten och arbetsam. Även om estländare hellre tycker om att pyssla med sitt i lugn och ro, finns det flera älskade helger och festligheter där estländare gärna samlas, som till exempel sång- och dansfestivaler. Man har sagt att estländare är ett sjungande folk som till och med lyckades att sjunga sig fria från främmande makt (Den sjungande revolutionen 1988). En av de mest älskade helgerna för estländare är midsommar, den 24 juni. På midsommarafton tänds midsommarbrasor över hela Estland, med mycket sång, dans, gungande och hoppande över brasan. En annan tradition på midsommarnatten – årets kortaste natt – är att leta efter den lyckobringande ”blommande ormbunken”. Andra uppskattade traditioner är Mårtendagen (mardipäev, 10/11) och Katarinadagen (kadripäev, 25.11), när barn och ungdomar brukar ta på sig temadräkter och knacka dörr för att sjunga och dansa mot godis som belöning. Förstås älskas även julen här, då man (precis som vid andra större helgdagar) brukar laga mycket med god mat. Av det estniska köket är det mest kända ugnsbakad potatis, fläskstek, surkål, blodkorv och olika fiskrätter.